|
Författarens ättartavla
Författarens ättartavla
På morfars sida
(de sista tre sidorna bif.)
visar på s 20 som anfader Fale (Fartegn) Bure d.ä., landsdomare i Norrland och förmodad sonson till den i den försvunna fäderneboken i Sköns gamla kyrka i rikshistorien omtalade Fale den unge. Sonen till ansedelns Fale d.ä. Bure är Nils Farteignsson som skriver kontrakt 1327 med Magnus Eriksson om kolonialisering av Övre Norrland .
Nils sonson Herse s 19, är mannen som planerar klosterbygget i Bureå och
Herses sonson Olof är far till den första abboten där, Bure herr Jon.
Olofs sonson, Anders, s18, är i sin tur morfar till systrarna Magdalena som är mor till vår berömde adlade sagesman Johannes Bureus, den svenska grammatikens fader,
och Elisabeth mor till de även så berömda och adlade Anders Bureus, lantmäteriets fader, och dennes bröder Jonas lagmannen, som formar lagarna för land och stad, och Olof stadsplaneraren, som ritar stadsplanerna för städerna runt Bottenviken.
På mormors sida
går släkten över mormors mormor Märta Grafström till Härnösands ”dåtida starke man” riksdagsmannen, länsmannen och gästgivaren Christoffer Hansson Bure, tillsammans med släktens Anders Bureus och Stormor i Dalom hedrad med minnesstenen vid Säbrå kyrka. I den släktgrenen finns också Erik Dahlberg, utnämnd till greve, fältmarskalk och generalguvernör i Livland. Mannen bakom Karl X:s tåg över Bälten som resulterade i våra dagars södra gräns i freden i Brömsebro 1658.
Farmor var av vallonsläkt
Vallonerna var under Gustaf II Adolfs tid inflyttade specialarbetare inom järnhantering som kolare, smeder och gjutare. De hjälpte till att utrusta den svenska hären under stormaktstiden. Några hjälpte dessutom till med stort kapital som Louis de Geer, den svenska industrins fader, som blev svensk adelsman och bl.a. utrustade den svenska flotta som under Carl Gustav Wrangel vann slaget vid Femern över danskarna 1644 som gjorde Östersjön till ett svenskt innanhav. Bröderna de Besche kom under Karl IX:s tid till Sverige och grundade bl.a. Finspång och startade industrialiseringen av Norrköping.
Bengt Colinet (Colling), anfader, från Belgien inflyttad mästersmed till Strömsholms bruk i Uppland på 1630-talet.
Farfar var av genuin bondesläkt
nybyggare, bönder och hemmansägare, där sonen alltid fick faderns förnamn följt av -son.
Anders Larsson bonde i Yttervik, Skellefteå
sen följer Generation XIII
Henrik Jonsson
generation XIV
Anders Olofsson
generation XV
Olof Hersesson
generation XVI
Herse Falesson
generation XVII
Fale (Fartegn Unge) Bure
generation XVIII
Nils Fartegnsson
generation XIX
Fale (Fartegn) Bure d.ä.
_________________________________________
<< Johannes Bureus ättetavla
<< Stenarna talar |
